Läser just nu en minikurs i etologi, och på dagens schema stod studerande av Skansenälgarnas beteende. Var 15e sekund skulle vi registrera vad de höll på med (exempelvis gå, stå, ligga, etc) under två omgångar: dels före, dels efter berikning. Berikningen i form av sälggrenar och sågspån verkade ju dock inte aktivera dem så mycket, de låg stilla och idisslade halva undersökningstiden ändå. Så det verkar som att djurskötarna får komma på något nytt.
Nettan.
Oden.
Olivia.
Trött Olivia.
Många undrade vad vi höll på med när vi skrek NUUU!!! högt och tydligt var 15e sekund. De fick sin förklaring och önskade oss lycka till. Två barn som gick förbi (varav det ena var amerikanskt) trodde de var åsnor. Herregud.
Under lunchen och efter att vi var färdiga med den andra undersökningsperioden fanns det tid att gå runt och kika på annat också.
Gråsäl.
Knappt att jag själv får ordning på upp och ner på den här bilden.
Lappuggla.
Vildsvin.
Hur kan något så gulligt växa upp till något så fult?
Den obligatoriska vitkindade gåsen. Inget Skansenbesök utan en sådan.
Den obligatoriska ekorren.
Ringduva.
Kråka.
Blåmes.
Den obligatoriska påfågeln. Så snygg.
När vi gick förbi fårhagarna kom detta väldigt vänliga får fram och ville hälsa. Så vi hälsade tillbaka.
Frida och fåret.
Avslutar med en bild på Emilie vars humör aldrig sinar. Så här skoj tyckte hon det var att hålla koll på tiden.
Emilie.
När klockan passerat halv fem tog vi spårvagnen tillbaka, klev av vid Norrmalmstorg och blev bjudna på gratis glass av GB. Provade en klänning på Vero Moda på väg till tunnelbanan och fick till min fasa se hur jag såg ut – helt röd i ansiktet av all sol. Nu är klockan efter midnatt och jag kan fortfarande värma mina kalla datorfingrar på de heta kinderna. Vilken dag!