För en månad sedan (redan?!) gav Marion och jag oss ut på en resa dit ingen av oss varit förut. Jag förväntade mig mest betong, men oj så fel jag hade. Så nu tänkte jag att vi ska leka leken Räkna-hur-många-gånger-Marion-gick-in-i-bild.
På eftermiddagen den 5 maj klev vi på Booze cruisen till Tallinn. Så mycket booze blev det dock inte, vi gick en sväng i tax freen, drack varsin öl, tittade på akrobaterna och coverbandet och somnade vid 11-tiden. Väl framme på förmiddagen gick vi genom gamla stan till vårt hostel för att lägga in grejerna. Det var för tidigt att checka in, så vi gick en guidad tur och strosade omkring lite till. Den guidade turen var en del av de gratisturer till fots som finns i alla tre baltländer, något jag verkligen rekommenderar att göra.
Trappan i Sankt Olavs kyrka var ett äventyr i sig. Supersmal, spiralformad och med 20 cm höga steg i oformlig sten. Men utsikten var ju väl värd mödan. Efter att Marion fått kaffe gick vi tillbaka till hostelet och checkade in. Var bara vi och en snubbe till i 12-bäddsrummet så det var väldigt lugnt. Vilade en stund och sen gick vi ut i regnet som börjat komma och åt på en lite finare restaurang än vad någon av oss planerat i Gamla Stan. Gott var det dock och egentligen inte dyrare än en kväll ute i Stockholm. Men man blir snabbt snål när allt annat är billigare.
Nästa dag checkade vi ut och gick tillbaka till kajområdet och Kadrioruparken. Där fanns svalört och gulsippa i mängder, och så tittade vi på Kadriorgs slott. Åt en billig lunch på Konstmuséet och gick sen tillbaka in mot stan för att försöka hitta ett H&M så Marion kunde köpa pyjamas. Det gick dock inte så bra, jag fick upp en adress på telefonen men där fanns inte ett spår när vi gick förbi. Tog nyss reda på det, och det visade sig att det inte ska öppna förrän i oktober.
När vi gett upp om H&M regnade det rätt ordentligt och vi började att gå mot busstationen där vi skulle ta bussen till Riga vid fyra. Såg på kartan att det skulle ligga ett stort shoppingcenter i närheten men det visade sig vara en besvikelse också. Fanns dock en ordentlig idrottsbutik och så mycket som vi gått bara under de här två första dagarna insåg jag att det aldrig skulle gå att fortsätta i den takten med de skor jag tagit med. Så jag köpte mig ett par riktiga Salomon för inte så lite pengar och slängde de trasiga kängorna jag hade på mig. Något jag halvt skulle ångra senare.
På väg till Riga fick jag se mitt första storkbo, med tillhörande stork. Vi kom fram vid halv nio på kvällen och checkade in på ett väldigt livligt hostel i Gamla Stan där vi blev bjudna på en välkomstshot. Jag fick smått panik och tackade nej. Vi tog en kort promenad på stan och gick och la oss vid halv tolvtiden. Det var dock tidigt jämfört med alla andra i rummet, de var nere i lobbyn och festade och smugglade ner alkohol de förvarade på rummet. Innan de upptäckte att vi låg där och försökte sova fick vi höra både det ena och det andra oanständiga, vilket resulterade i ett gemensamt gapskratt när de gått ut. Sov rätt dåligt, det gick inte att ha fönstret stängt för då blev luften dålig på nolltid, men ute på gatan var festen i full gång.
Om vi blivit väckta mitt i natten av folk som gått och lagt sig så väckte vi dem när vi gick upp på morgonen. Förvaringsboxarna var stora burar med hänglås man drog fram från under sängen och man väckte hela rummet när man höll på med dem. Men köket var riktigt fint och vi gjorde en riktigt bra mack- och äggrörefrukost. Först gick vi och tittade på den stora matmarknaden som sattes upp varje dag. Riktigt bra ställe om man är ute efter närproducerat, så dit borde alla som är det minsta matintresserade turister gå! Sen gick vi till Latvian Academy of Sciences, eller Stalins födelsedagstårta som den också kallades, för att få en överblick av stan. Denna gång behövde vi i alla fall inte gå upp alla (17) våningar, bara de två sista.
Åt lunch på Wok to Walk och sen styrde vi mot Petruskyrkan igen där Rigaversionen av den gratis guidade stadsturen skulle börja. Vilken rolig snubbe vi fick följa. Han tog oss ut ur Gamla Stan och visade oss det de flesta turister missar. Två av stoppen var dock matmarknaden och vetenskapsakademien, så där hade vi ju faktiskt gjort bra ifrån oss på egen hand.
Efter den guidade turen gick vi över Daugava på Akmensbron till det jättetuffa nationalbiblioteket. Dock var det stängt eftersom byggnaden användes till en massa EU-möten då. Lagade middag på hostelet och pratade lite med våra nya finländska sänggrannar innan vi gick ut och tog en öl med den godaste snacksbrickan jag någonsin varit med om.
Strax efter nio nästa dag tog vi tåget till Kemeri nationalpark. 4 ynka euro kostade det fram och tillbaka för en timmes färd per person. Väl framme hade vi riktigt tur, där stod en buss som flera skogsmullesnubbar hoppade på och guiden frågade oss om vi ville hänga på till myren. Visst ville vi det. Till en början såg det inte på långa vägar lika fint ut som i Store Mosse, men efter ett tag öppnade det upp sig mer och det visade sig faktiskt vara riktigt vackert. Där var många fler små sjöar och till och med ett utsiktstorn. Soligt var det, men ruskigt blåsigt.
Vi gick tillbaka till tågstationen (nästan 3 km, så tack för skjutsen dit!) och insåg att parken var lite större än vi trodde. Det var antingen att gå till turistcentrumet eller en promenad på en cykelrunda in i skogen, och vi valde skogen. Först fick man gå 1,5 km genom byn och det var en rätt rolig syn. Det var en himla blandning på hur väl folk tog hand om sina trädgårdar, vissa hade välskötta trädgårdsland medan vissa var mer som en sommaräng. Det var dock rätt jobbigt för fötterna, gatorna var inte asfalterade utan de var lagda med vass sten i plommonstorlek, så man gick och vickade på vaderna hela tiden. Jag hade dessutom börjat få ordentlig skoskav av de nya skorna. Men det var bara att bita ihop. Skogsturen blev dock lite av en besvikelse, det såg ut precis som hemma. En gök hördes hyfsat nära också, men den ville inte visa sig. Däremot fick vi se den längsta tussilagon jag någonsin sett.
På kvällen åt vi billig mat på den överfulla krogen Ala och stupade ganska tidigt i säng. Vid nio på morgonen tog vi nästa buss, nu till Vilnius.