“Det är roligt att rätta ett prov som ditt. Du svarar korrekt och dessutom lagom kort och koncist. Samt skriver snyggt och lättläst. Tack!”
– Sven
Jag skrev ett A på strukturtentan i fredags. Känner att jag verkligen behövde det känslomässigt nu. Bra jobbat mig själv.
Tog mig tid i torsdags innan tentan att fota snäckorna/musslorna/ostronen som jag plockade på Tjärnö.
Japanskt ostron med havstulpaner på en sten.
En liten, liten mussla.
I lördags tog jag tidigt på morgonen till benen och gick in till Norsborg för att åka in till T-centralen och därifrån ta tåget till Oslo. Sov mest hela vägen, men fick se en hel hop sångsvanar efter att vi passerat norska gränsen. Väl framme mötte jag Julia och checkade in på hostelet och åt en god sallad på restaurangen bredvid. Lite kortare väntetid hade man kanske kunnat önska, men de bjöd på kaffet (ja, Julias kaffe, jag gillar inte kaffe) som plåster på såren.
Jag hade vid det laget upptäckt att jag glömt min necessär, så gick och köpte tandkräm och deo på motsvarande Pressbyrån och sen var det dags för Julia att gå till meet and greet med bandet, medan jag vandrade runt i centrum en timme. Jag visste ömsom var jag var, ömsom var jag vilse. Väl inne i lokalen hittade vi bästa platsen; precis uppe på ett trappsteg. Megadeth började, och jag måste säga att det här var nog den första konserten jag verkligen såg. Perfekt syn över allas huvuden och inte för långt bort gjorde att vi såg hur händerna rörde sig över gurorna. Så jävla hårda, så jävla bra.
Megadeth.
Slayer var… imponerande. Att man kan spela så fort är för mig lika obegripligt som hur man skiljer deras låtar åt. De är ett sånt där band som inte alls funkar i mina högtalare, men live går det bra!
Efteråt hade jag en sån fruktansvärd huvudvärk och den kalla ölen i lobbyn på hostelet var väldigt välkommen. Typ ett kom vi i säng. En stund efter att vi lagt oss kommer sista personen in (det var ett åttabäddsrum) och tänder lampan! En stund efter att han släkt hörs dessutom ett ljudligt Zzzzzzzzz. Plus att det var jättevarmt och jag vaknade stup i kvarten och trodde att klockan var åtta, då vi skulle gå upp.
Igår skulle nämligen Julia med tåget på förmiddagen, så vi checkade ut vid halv nio och sen spenderade jag sex timmar själv i Oslo. Var upp och vandrade på operahuset, kikade på stortinget och slottet och svor lite över hundralappen jag tappat. Jätteskönt väder var det, men lite tråkigt att det allra mesta var stängt. Så är det faktiskt inte i Stockholm.
Operahustaket.
Idag var första dagen på nya kursen; grundläggande organisk kemi, eller reaktion. Jävlar vilket tempo. Jävlar vad vi kommer få att göra. Jävlar vad vi inte kommer ha någon fritid. Idag var jag verkligen helt borta. Allmänt bitter på allt och absolut inte utvilad sen helgen.
Nu måste jag gå och lära mig mer om 6-cyklohexyl-3-cyklopentyl-4-isopropyl-2-metylheptan och hur man namnger alla förbannade molekyler. Jag vill läsa etologi! NU!
Åhåhåhåhåh man får aldrig nog! Deras konserter är som en drog, haha. Ett riktigt uppåtjack. Skillnaden är att det man ser är verklighet och därför blir det ännu bättre. Kanske ska påpeka att jag inte provat droger själv, men jag har läst om det, ehrm.
Hur som helst, de spelade mycket från första och andra skivan och de gjorde även en tidsresa i kläderna. Först hade Ola på sig sin lila läderstrumpa från We Are The Ark, sen bar de sina gröna overaller, sen plockade Ola fram sina svarta vingar (ingen tanke på potatis den här gången dock, Sigge vet vad jag menar) och sist nya, vita kläder med fjädrar, där det “fanns plats för flera ess i skjortärmen”.
På mellansnacket märktes det att de vuxit upp, och de erkände till och med själva att de inte är unga längre. Det är inte riktigt det här rebelliska längre, för jag tror de anser att vi, publiken, förstått deras originalbudskap vid det här laget. De är lite mer nere på jorden idag. Men därmed inte sagt att det bara var seriöst prat, vi fick även veta att Jens röst är lika djup som ett småländskt bergatrolls anus, jajemän.
De bästa låtarna var Disease och Laurel Wreath, vilken den sistnämnda är min favoritlåt med dem. Knäppte ett par bilder med aifånen, men den visade sig vara väldigt mycket bättre att filma med, faktiskt. Nåväl, lite sudd ska ni få se.
Det obligatoriska hoppet och slaget på cymbalen.
Idag träffade jag Herr Fasan igen, och lyckades få en bild av honom innan han sprang iväg. Inget praktkort direkt, men man ser ändå det otroligt vackra mönstret på ryggen.
Ikväll har jag lärt mig allt om Nuclear Magnetic Resonance spektroskopi och lagat min fantastiska rotfruktssoppa. Här är receptet för de som vill prova på:
(1 port)
– 1 morot
– 1 palsternacka
– En halv gul lök
– En knytnävesstor potatis
– Dill, persilja och gräslök efter behag
– En grönsaksbuljongtärning
– Peppar efter behag (jag brukar peppra på rätt rejält, det blir gott!)
Undvik att salta mer, det är redan ganska mycket salt i buljongen.
Hacka i små tärningar och koka med buljongen i ca en kvart, lägg sedan i löken och peppra och låt koka fem minuter till. Häll i det kryddgröna precis innan soppan hälls upp i tallriken.
Servera med bröd och valfritt pålägg.
Jag har då, efter en månads innehavande av en iPhone 4, äntligen kommit på hur man för över kamerabilderna från den till datorn. Grattis till mig.
Min snöravin till dörren.
Reeperbahn i Hamburg. Var inte så läskigt som man kan tänka sig, har nog varit väldigt mycket värre förr i tiden.
Mormors apotek, en överfull pub med jättegott lokalbryggt öl.
Sergels torg igår vid tretiden. Våren är snart här!
Talgoxe, blåmes, skata, pilfink, grönfink, herr och fru koltrast, entita, nötväcka, herr och fru domherre, gulsparv, gråsparv, större hackspett, fasanhöna, kråka, knölsvan, gråhäger och nötskrika har jag sett inom en radie av ca 300 meter från detta hus denna vinter. Och så ett par rovfåglar, men jag är sämst på rovfåglar, så de kunde jag inte artbestämma. Några av dem har visserligen aldrig varit framme vid fågelbordet, utan det är mestadels talgoxarna och blåmesarna som är där.
Jag har suttit i mitt fönster på övervåningen och i fönstret till toaletten på nedervåningen när jag tagit dessa. Ja, jag hade ytterkläderna på inomhus.
Talgoxe.
Nötväcka.
Entita.
Större hackspett.
Båmes.
Gulsparv.
Koltrast.
Måste göra mig av med mitt sockerpaket, tycker inte om att ha det i torrvarulådan.. Så ikväll bakade jag gaffelkakor, drack English Breakfast och kollade på South Park, vilket skulle kunnat vara en kväll i Växjö för ett år sedan.
Märker ju dock hur skadad man blir av skolan. För några veckor sedan på Jämviktskursen var det en dag fler fåglar på vänster sida än på höger vid fågelbordet och då tänkte jag att “nu är aktiviteten högre i vänster led än i höger led” (kommer från en formel) och ikväll nu när jag skulle lägga kakorna på det mest effektiva sättet i kakburken undrade jag om jag skulle stapla dem i kubisk eller hexagonal struktur, som atomerna i ett fast ämne. Fast det är ganska roligt egentligen.
Den senaste månaden har mest varit fylld av den vita jättetegelstenen till kemibok, iskalla dagar och tedrickande. -24,5 grader är liksom inte helt ok en tidig morgon när man ska till skolan. Kan dock berätta att jag klarade tentan med god marginal på första delkursen, och om två veckor är det dags igen. Det har varit precis som jag förutspådde – inte helt lätt men väldigt intressant. Laborationerna är dock mycket roliga, man får jobba och förstå hur formlerna fungerar praktiskt. Haft tur med labbgrupp också, tror inte det är någon annan grupp som skrattat så mycket som vi.
Jag har också hunnit med att hälsa på Johan i Hamburg, dock var det innan IKEA levererat möblerna (eftersom de lyckades skicka dem åt helt fel håll först), så lägenheten var helt tom så när som på två madrasser och ett litet databord. Vi stötte dessutom på ett knäppo som hade tråkigt och inte hade något bättre för sig än att förfölja oss i flera kvarter och säga obscena saker. Men annars var det trevligt! Besökte en fågeldamm med mycket närgångna svanar och drack jättegott lokalproducerat öl.
Bildar har det inte blivit så många heller, eftersom jag har en orbitalteori att greppa i första hand, men här kommer ett par.
Annelie använder byretthållaren för att skriva. Gud vad jag skrattade.
En udda fågel vid fågelbordet.
Annelies ena hund Mio.
Skrattmåsar i Hamburg.
Hauptbahnhof i Hamburg. Undrar vad Philips fått punga ut för att annonsera där..
Knölsvan i Hamburg som blåser bubblor!
Så. Kallt. Jag såg knappt ut ur mina fönster. Men ack så vackert.
Kan ni förstå att jag tycker det är lite tungt just nu?
Ja, så blev det fredag morgon och jag gick promenaden mellan T-centralen och Djurgården för att besöka Aquaria. Jag var där i över tre timmar, haha. Det bästa var nästan att kunna se alla djuren – att verkligen förstå att anemonerna också var djur. Nu vet jag ju hur de fungerar. Två favoriter var snoken och pompomkrabban som höll anemoner i klorna som skydd. Med skräckblandad förtjusning stod jag länge och väl två decimeter framför glaset till de rödfenade antennmalarna (“Den rödfenade antennmalen är ett glupskt rovdjur som sväljer sina byten hela”) och försökte att inte bli livrädd. Gick sådär bra.
Muräna!
Clownfiskar och anemon.
Vanliga paddor.
Sjöhäst.
Pompomkrabba! Coolaste krabban alltså.
En sjögurka (släkt med sjöstjärnor) och en mussla med vackra läppar
Rödfenad antennmal. Så fruktansvärt stora var de!
Snok.
Sedan åkte jag en sväng till Bergianska trädgården vid universitetet. Dock såg allt i princip lika dant ut där, blir nog jäkligt mycket finare till våren. Men det blänkte fint i dropparna som frusit till is från solnedgången.
Kallt.
Klev igår upp tidigt för att kunna åka in till Aquaria och vara där när de öppnar, men självklart kommer jag på efter två tunnelbanestationer att jag glömt att ladda batteriet. Så det är inget annat att göra än att vända hem igen och traska genom skogen eftersom bussen tillbaka redan gått. Under promenaden resonerar jag hur jag nu ska göra – ska jag åka in i alla fall när batteriet laddat klart och hinna med både akvariet och Bergianska, eller ska jag skippa stressen och passa på att skotta min uppgång och åka till Kaknästornet istället? Det blev det sistnämnda.
Sist jag var i Kaknästornet var sommaren 1998 med pappa. Han tyckte att vi skulle öva oss i att flyga eftersom vi skulle till USA året efter. Men på hotellet får Elias någon form av magsjuka och pappa och jag får åka till tornet själva. Jag minns att vi bodde på Scandic Humlegården och att vi tog bussen till tornet, vilket jag nu också gjorde. Jag minns också att jag hade min blåa Championjacka i vindtätt material, som efter hård användning tillslut lossnade från fodret.
Sveavägen norrut.
Sergels torg.
Sen åkte jag till Johan och åt torkade tomater, avocado, fetaost, oliver och salami.
