Igår hittade jag ett gammalt 52 mm polarisationsfilter långt bak i butiken och fick köpa det för en billig penning. Det är jätteroligt, man kan släcka ut hela dataskärmar!
Men sen är ju frågan, i alla fall på översta bilderna, om man vill att det ska reflekteras eller inte. Den högra bilden blir ju ändå mycket ljusare och drar fler blickar till sig. Smaken är som baken!
Så var det dags igen – det årliga besöket på Öland och Böda Sand camping. Turligt nog var jag ledig igår, måndag, så då hann jag sova där en natt i alla fall, annars hade jag fått stanna hemma helt.
Mamma och pappa spänner upp innertältet i vårt 24 kvadratmeter stora tält.
Strax innan soluppgången på Böda Sands strand.
Soluppgång samt några skrattmåsar på Böda Sands strand.
För att inte få det så idiotrött satte jag vitbalans till glödlampa och vred sedan upp det röda filtret på max, så blev det ett bra mellanting.
Titta vad häftig skogen blev!
Ja, en soluppgång hann jag i alla fall med (och fick på köpet tre myggbett på vänstra knäet, tre i ljumsken och ett på tummen). Senare på förmiddagen tog vi bilarna söderut och åkte in till Borgholm för att kika runt. Hittade faktiskt inget skräp värt att köpa (jag brukar hitta i vanliga fall), dock hittade jag en Emerson, Lake & Palmer-skiva åt pappa.
Pappa och tåget som tutar stup i kvarten. Vet dock ej varför han håller amatörhållning i kameran, han har ju fotat i två gånger min ålder.
Storgatan sedd från hamnen.
Så jäkla stora är de. Kolla paret till höger och jämför.
Skalle-Per och hans tvilling.
Sedan delade vi på oss, där jag fortsatte söderut och sedan västerut för att åka hem, medan mamma och pappa åkte tillbaka till Böda Sand. Måste ju jobba! På vägen stannade jag dock till vid Borgholms slottsruin, har aldrig varit och tittat där förut. Insidan hade stängt för dagen, men fick ett par “utomhusbilder” ändå. Tänk om de där väggarna kunde tala!
Massor av svalor var där. Finns nog många bra bohålor i de där väggarna.
En duva med bra utsikter.
Månen var uppe trots den ännu tidiga kvällen.
Och denna humla på den absolut snyggaste tisteln jag sett fick avsluta dagen och resan.
Äntligen, efter många många omvägar som jag inte orkar skriva ner eller som ni nog för den delen heller inte orkar läsa om, har jag lyckats få de häckande skäggdoppingparen i Växjösjön på bild. Är så spännande att cykla förbi varje morgon och se om ungarna har kläckts än. Någon som vet hur lång ruvningstid skäggdoppingar har?
I ett förhållande är det viktigt att båda hjälper till hemma.
Det är också väldigt viktigt att hålla utkik efter potentiella äggtjuvar.
Men ibland kan det vara skönt att bara få simma runt också.
Men det var i tisdags det. Igår, torsdag, var jag, Malin och Lina i Helsingborg och såg Amanda Jenssen, The Sounds och The Ark! Att se sistnämnda på scen igen var som att komma hem. Jag har aldrig gått ifrån deras spelningar med dåligt humör, om man säger så. Dock är det ganska stor skillnad mellan publiken på en popkonsert och på en metalkonsert. Igår var det väldigt mycket hopp och skutt och vink vink och sjunga med, på Metaltown var det mest bröl. Men jag måste nog säga att i detta fall föredrar jag bröl framför vink, de fyra femtonåringarna framför oss skämde ju inte ut sig lite i våra ögon, haha.
Vackert stilig, är vad hon är.
En något lättklädd, glad och kaxig Maja Ivarsson från The Sounds spottade på vakten som råkade stå på fel ställe.
Någon som ser om det är en hebreisk bokstav han har mitt på bröstet?
Polkagris-Jepson?
Vad vore en konsert utan snyggt ljus?
Martin såg vi innan konserten på stationen med barnvagnen i högsta hugg.
Alla ska sjunga med.
Den här gången hade de tagit det sista cymbalslaget ett steg längre och fixat fram en gonggong.
Hemma 02.15 var jag, så var tur att jag fick sitta nere i källaren på jobbet i morse och fixa i ordning ateljébilderna som skulle vara monterade till imorgon. Det är ett roligt pyssel. Speciellt att signera bilderna, haha. Fast det kanske var en hemlighet?
För en gångs skull var jag ofrivilligt ledig en lördag och då passade mamma och jag på att ta en runda på stan, vilket var både bra och dåligt. Bra för att jag fick ett par byxor och wasabiärtor köpta, dåligt för att det var så idiotvarmt.
Men innan dess hann jag knäppa lite djurliv också. Dock säckade naturligtvis telet ihop igen bara för att jag speciellt åkt ned till sjön för att fota de häckande skäggdoppingarna. Måste nog köpa ett nytt för min hårt förvärvade sommarjobbslön.
Rätt skönt att vara människa och kunna svettas ändå. Tur han hade stora öron att kyla sig med.
Inte varit på det där mjölkörtsfältet på nästan exakt två år. Då fotade jag Ida till projektarbetet.
Andungar är så fruktansvärt söta.
Titta på han till höger. Sötaste idag eller?
Och nu sitter jag här och äter wasabiärtor. Tror inte det är så smart egentligen, svettas ju bara ännu mer då, haha. Men just nu struntar jag i hur äcklig jag är, för det är så fruktansvärt gott.
Förra gången var det flygplan, nu var det raggarbilar. I normala fall går vräkiga bilar och killar inte ihop sig i min värld eftersom jag är livrädd för dem, men de enda som attackerade mig den kvällen var faktiskt myggen. Jag kanske inte alltid ska tro på mina fix idéer? Hur som helst så är jag tacksam för alla de ställen de här krigarkvinnorna drar iväg mig till, där finns alltid något nytt att lära sig.
Thrill Warriors.
Thrill Warriors.
I år har jag slagit alla solrekord. Har fått synlig solbränna för första gången på flera år. I och för sig på fötterna efter sandalerna, men ändå. Jag har också sluppit solhuvudvärken, mirakulöst nog. Det kanske inte är så dumt att vara ute i solen ändå? Fast det är fortfarande inte snyggt med pepparkaka! Dock har jag faktiskt flytt till soffan i källaren om kvällarna sen i torsdags, har varit på tok för varmt i mitt rum för att få anständig sömn där.
Det har också blivit en del bilder på sommarblommor i helgen. I söndags väckte min äldsta faster mig och pappa via telefonen 9.20 på morgonen (hade suttit uppe och tittat på Team America till 01.50) och undrade om vi ville komma ut till “stallet” hos mina kusiner i Söftestorp. Där blev vi serverade fralla och jordgubbar och jag gjorde trädgårdsblommorna till modeller.
Det är roligt när man i efterhand upptäcker smådjur på sina bilder. Här ser jag tre.
Här ser jag ett.
Här ser jag minst fyra.
Ursäkta för att det blivit så många naturbilder på sistone, men jag har fått höra mer än en gång att jag tar bättre naturbilder än porträttbilder, så det kanske inte gör någonting… I morgon ska jag dock ta itu med Thrillsens bilder, som vi tog i fredags i Alvesta av alla ställen.
Igår var en sådär kul dag på jobbet, kö ända till dörren och maskiner som trilskades, så oj vad skönt det var att få komma ut till Öjaby och äta kalastårta med släkten. Blev förvånad och glad över att Tuvalie kände igen mig, vi har nog inte setts på säkert fem månader (hon fyller två år på söndag). Kanske beror det på att mitt studentkort fortfarande verkar sitta på deras kyl, haha.
En styck syssling i en styck badbalja.
En torr och glad syssling i mammas famn.
Idag var en ungefär lika stressig dag på jobbet (med månadens magont på köpet), så att gå på Eclipse efteråt och träna skrattmusklerna var bra för själen tror jag, haha.
Skäggdoppingarna dansade för varandra igen när jag cyklade hem och våra irisar doftar så underbart gott.
Så blev det en rolig midsommar ändå. I fredags for jag och pappa runt i huset och städade och hade oss medan mamma var på jobbet och brorsan satt vid datorn. Sen när alla kom tog jag slut, haha. Men det var trevligt, mamma och pappa hade bjudit över en hop vänner och det var roligt att prata lite med dem. Johan var snäll och tog hand om brorsan. Annelie bjöd mig på nån sprit som smakade penicillin, men jag fick lite Lindemanvin också, så det jämnade ut sig i smaklökarna. Sen när det blev lite väl många mygg och barnförbjudna visor i tältet gick vi och la oss.
Midsommarstång à la Nannie.
I lördags segade vi mest hela dagen, men på kvällen gick vi och såg Youth in Revolt på bio. Den var rolig och lite mysig (dock var det bara vi två plus ett annat par i salongen). Michael Cera är en riktigt duktig skådespelare. Han kan liksom spela klumpig och osäker på ett väldigt genialt sätt.
Igår var vi på Östregårds loppmarknad och kikade runt. Jag köpte mig bland annat en Indochine-LP, en vit fluga och en rovfågelbok. Dock var det så jäkla varmt att den bekanta solhuvudvärken kom tillbaka framemot eftermiddagen. Tur att mormor hade med sig sina underbart goda bullar. Hur Johan kom hem den kvällen (eller rättare sagt natten) är ju dock ett annat kapitel. Fem timmar sen blev han på grund av att en ledning i Mjölby gått av.
Idag var en riktigt stressig dag på jobbet (måndagar brukar i och för sig vara lite extra jobbiga), men den här gången var det lite värre ändå. Allt jag gjorde gick fel, kändes det som. Lyckades slå axeln i den utfällda kassan så pengarna hoppade (har fortfarande ont), både filmframkallaren och det digitala labbet skulle ha sina vätskor samtidigt helt plötsligt och APS-maskinerna ville inte alls samarbeta.. samtidigt som det var kö till dörren. Dock lugnade det ner sig vid tretiden i eftermiddags och jag kom en bra bit på vägen i framkallningen.
Lånade också hem den lilla Fujifilm J27 (en av de billigaste kamerorna vi har) och blev så jäkla imponerad av bildkvalitén. Klart prisvärd! Haha, kommer nog inte sälja någon enda Pentax i sommar alltså.
Nej, J27 har inte förmågan att fota i 2:3, men jag tål inte 4:3-formatet, så jag har faktiskt tagit mig friheten att beskära denna.
Krukväxten var tydligen sugen på lampan. Fantastiskt.
Ibland när jag borstar tänderna om mornarna brukar jag ta en vända i huset, och idag när jag gick fram till fönstret mot baksidan fick jag se det sötaste på länge. Så jag hämtade 10x-zoomen på F80n (som jag lånat från jobbet). Dock blir det ju den kvalitet det blir när man fotar snett genom glas.
Är man liten och ny till världen är det bra att vara två.
