Ja, onsdagsmorgonen utvecklade sig till att bli ett riktigt äventyr, ett äventyr som aldrig skulle kunna utspela sig i lilla Växjö, men självklart i stora Stockholm.
Jag bor ju nu i Norsborg och tar buss 708 kl 07.32 varje morgon till Hallunda tunnelbanestation och därifrån tar jag tåget mot Ropsten för att sedan byta i Liljeholmen mot Mörby Centrum och kliver av vid Universitetet. Detta brukar resultera i att jag är framme på skolan, i föreläsningssalen, ca 08.40, men denna morgon ankom jag istället 10.30.
Efter ungefär tjugo minuters färd med tunnelbanan saktar tåget ner i tunneln mitt emellan stationerna Mälardalen och Axelsberg. Tåget fortsätter att rulla väldigt långsamt framåt men stannar tillslut helt och det går ut i högtalarna att det uppstått ett strömavbrott hela vägen från Norsborg till Liljeholmen. Alla lampor utom de vid dörrarna släcks och där sitter jag och tänker att det är lugnt eftersom jag ändå inte börjar förrän om en timme. Men minuterna går och jag börjar inse att jag kommer att missa början av föreläsningen.
Strax över en timme efter att vi stannat får vi höra från chauffören att strömmen är tillbaka, men de kan inte sätta på den riktigt än eftersom vissa tåg på sträckan börjat evakueras, och så länge som folk är ute och går på spåren kan inte strömmen slås på. Eller jo, kan kan den väl, men det hade nog inte gått så väl för de människorna i så fall. Suck på dom idioterna tänkte jag, som läst klart min lånade Metro för länge sen.
Tillslut börjar vi i alla fall rulla, men blir då istället stående på Axelsbergs station och får efter en stund höra att tåget fått order om att åka tillbaka till Norsborg och vi måste åka ersättningsbuss till Liljeholmen. Så där går 200 pers och ställer sig vid busshållplatsen och blockerar nästan vägen. Efter ca tio minuter kommer en ersättningsbuss vars förare ropar att tunnelbanetrafiken nu är tillbaka som vanligt igen, och alla får gå tillbaka ner till spåret. Lyckas norpa en sittplats och väl framme i Liljeholmen kommer ett helt tomt tåg som ska till Mörby Centrum, vilket jag tackar och bockar för.
Kanske inte låter så kul det här äventyret, men det finns en hel del positiva saker här: 1. Jag tjänade (inte sparade) 50 kr eftersom jag hittade en 50-lapp på marken när vi gick tillbaka från busshållplatsen i Axelsberg. 2. Nu vet jag hur det känns att sitta i en mörk tunnel i ett halvmörkt tåg och kan lättare slappna av nästa gång det sker. 3. Strömavbrottet på gröna linjen dagen efter var mycket värre och jag kunde trösta mig med att jag satt fast bara en timme istället för de sju som strömmen var borta på den gröna. 4. Jag fick en rolig historia att berätta för mormor och morfar.
Sen måste jag bara säga att mornarna här kan vara så otroligt vackra. I morse låg det dimma precis över sjön och himlen var så vackert blårosa. Varning för mobilkamerakvalité, men såhär såg det ut från busshållplatsen:
Bornsjön.